Lärosäten Syd är en samarbetsplattform mellan lärosäten i Sydsverige: Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Samarbetet inom Lärosäten Syd syftar bland annat till att ge ökad nationell och internationell konkurrenskraft samt ökat inflytande och genomslagskraft gentemot regering, myndigheter och finansiärer. EU är en viktig arena för detta samarbete med fokus på forskning, utbildning, samverkan och innovation. Sedan 2018 har Lärosäten Syd ett gemensamt Brysselkontor och det är sedan 2021 bemannat med två handläggare som kompletterar det stöd som finns på respektive lärosäte.
Vi söker nu en handläggare – EU Policy Officer – till vårt Brysselkontor.
Lärosäten Syd är en samarbetsplattform mellan lärosäten i Sydsverige: Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Samarbetet inom Lärosäten Syd syftar bland annat till att ge ökad nationell och internationell konkurrenskraft samt ökat inflytande och genomslagskraft gentemot regering, myndigheter och finansiärer. EU är en viktig arena för detta samarbete med fokus på forskning, utbildning, samverkan och innovation. Sedan 2018 har Lärosäten Syd ett gemensamt Brysselkontor och det är sedan 2021 bemannat med två handläggare som kompletterar det stöd som finns på respektive lärosäte.
Vi söker nu en handläggare – EU Policy Officer – till vårt Brysselkontor.
This is how Universities in South Sweden and our African partners want to contribute
4 February 2022 | 13:00-15:30 | Event held digitally
In the European Commission’s policy communication towards a comprehensive strategy with Africa, it proposes that the EU partners with Africa to rapidly enhance learning, knowledge and skills, research and innovation capacities, and that it scales up EU-Africa academic and scientific cooperation with a view to creating a knowledge society and economy.
The role of universities and the capacities for African and European researchers to cooperate will be vital to deliver on this challenge. The universities that make up the network of Universities in South Sweden all have long-standing collaborations with African partners and a clear and strategic ambition to deepen these ties.
This event will present some examples of our current work and it will create a space for discussion on what are the shared needs and ambitions of European and African universities.
The event will also hear the thoughts of the European Commission on the future of EU-Africa cooperation through instruments such as Horizon Europe, in the wake of the EU-AU summit that will set out the joint strategy for the years ahead.
EU:s nya ramprogram Horisont Europa är generösare än någonsin. Det omfattar drygt 95,5 miljarder euro för europeiska forskare och innovatörer att dela på. De första utlysningarna har öppnat och resten öppnas löpande under de kommande sju åren. – Det är dags att förbereda ansökningarna för nästa omgång nu, tycker Caroline Sundberg, EU Policy Officer vid Lärosäten Syds Brysselkontor.
Kommissionen beskriver det nya ramprogrammet som en evolution snarare än en revolution. För även om man indexreglerar det nya från det senaste, Horisont 2020, så är det en betydande ökning av summan pengar. Caroline Sundberg förklarar det med en stark lobbying och politisk vilja. – Det har varit ett stort tryck från forskarvärlden att vilja vara en del av projekten. Och kommissionen har lyssnat och knutit an kriterierna till de globala målen, klimat och hållbarhet, säger hon.
Virus- och vaccinforskning
En annan förklaring till det höjda totalanslaget är pandemin – mycket pengar är avsatta till virus- och vaccinforskning och samhälleliga konsekvenser av en smittspridning.Lundaforskarna är av tradition duktiga på att söka och erhålla anslag som handlar om excellens och grundforskning, exempelvis från Europeiska forskningsrådet, ERC och Marie Sklododowska-Curie, MSCA. Men LU är inte lika bra på samarbetsprojekten som kräver konsortier med andra europeiska lärosäten och industrin. Här finns det mycket mer att hämta. Lund är intressant, menar Caroline Sundberg, och uppmanar forskarna att använda sig av personalen på Brysselkontoret. – Vi finns här för forskarna, för att hitta mer information såväl som matcha med partners vid andra lärosäten, säger hon.
Ett planeringsbidrag
Före sommaren lanserade Region Skåne ett planeringsbidrag för att öka och bredda antalet skånska samarbetsprojektsansökningar till Horisont Europa. Planeringsbidraget går att söka av forskare vid något av lärosätena i regionen som vill koordinera ett samarbetsprojekt. – Det tar ju tid att skriva ansökan, så därför är ännu ett tillgängligt planeringsbidrag välkommet, tycker Caroline Sundberg. Horisont Europa skiljer sig inte så mycket från det tidigare ramprogrammet, Horisont 2020. Precis som det förra har mer medel avsatts för industrisamarbete och innovationer och nyttiggörande av forskningsresultat. Caroline Sundberg kan dock urskilja fyra nyheter: • Ett euroepiskt innovationsråd, EIC, finns nu på plats för att ytterligare stimulera europeisk innovationskraft. • De globala målen inom Agenda 2030 har fått en ökad betydelse med fokus på att möjliggöra att de uppnås. • Ett genusperspektiv genomsyrar programmet med krav på jämställdhetsintegrering, jämställdhetsplaner och jämställda forskarlag. • Fem missioner för en starkare koppling mellan EU:s forskning och innovation och samhällets behov har lanserats. Dessa missioner är inom klimatanpassning, cancer, markens tillstånd och livsmedel, klimatneutrala och smarta städer samt friska hav, kust- och inlandsvatten. – Missionerna är till skillnad från traditionella samarbetsprojektet målstyrda med en tydlig deadline för när det önskade resultatet ska vara uppnått, säger Caroline Sundberg.
FSI i Lund
Hon och hennes kollega i Bryssel, Rickard Eksten, tillhör sektionen Forskning, samverkan och innovation, och i Lund finns den del av sektionen som kan hjälpa till med mer praktiska ting kring forskningsansökningarna. – Kontakta Forskningsservice för mer information om aktuella utlysningar och vilket stöd som går att få. Genom dem når man också oss i Bryssel.
Caroline Sundberg arbetar på Lärosäten Syds Brysselkontor. Foto: Melinda Szabo
Sedan 1 juli är Brysselkontoret, genom Caroline Sundberg, co-lead för arbetsgruppen Science & Education for Society i vårt Brysselnätverk ERRIN – European Regions Research and Innovation Network.
Sedan tidigare är även Brysselkontoret co-lead för ERRINs Policyarbetsgrupp, genom Rickard Eksten.
Detta engagemang i vårt viktiga nätverk ERRIN ger Lärosäten Syd ytterligare synlighet bland aktörer i Bryssel, samt fler möjligheter att öka vår profil, bättre bevaka policy och främja samarbeten med europeiska partner.
Sedan 2017 har det Europeiska utbildningsområdet (EEA) varit en högt prioriterad fråga på EU:s policy agenda. Vad det innebär för EU:s medlemsstater och svenska lärosäten är något som växer fram progressivt, en kommunikation efter en annan från Bryssel.
En förståelse för hur lärosäten påverkas och påverkar den fortsatta processen är en grundförutsättning för att bevara det kollegiala medbestämmandet och institutionella autonomin. Så, vad är det Europeiska utbildningsområdet? Vad innebär det och hur styrs det? Vad är koppling till Europauniversitetsinitiativet? Vilka kopplingar finns mellan utbildningsområdet och det Europeiska forskningsområdet (ERA)? och hur kan det enskilda lärosätet påverka dessa pågående och framtida agendor?
Under två timmar bjuder Lunds universitets Rektor in till ett informativt samtal om det Europeiska utbildningsområdet. Sophia Eriksson Waterschoot, direktör vid EU-kommissionens direktorat för utbildning, ungdom, idrott och kultur med ansvar för ungdomsfrågor, utbildning och Erasmus+, och Agneta Bladh, regeringens särskilda utredare för internationaliseringsutredningen, är inbjudna av rektor Erik Renström för att samtala om EEA ”The European Education Area” och dess betydelse för Lunds universitet.
Sedan länge samarbetar lärosätena i södra Sverige inom utbildning och forskning för bättre resursutnyttjande och högre kvalitet. Idag stärker nätverket, Lärosäten Syd, sin position ytterligare när Linnéuniversitetet går med i samarbetet.
Högskolorna och universiteten i södra Sverige* samarbetar sedan länge inom en rad områden inom utbildning, forskarutbildning, forskning och administration. Syftet är att få ökad kvalitet, bättre resursutnyttjande och bättre kontakter med näringsliv och samhälle, både för studenter och högskolor och för det omgivande samhället. Tillsammans har Lärosäten Syd cirka 71 000 heltidsstudenter, cirka 15 000 antal anställda och cirka 18 miljarder kronor tillsammans i intäkter (2019 års siffror). Detta motsvarar cirka 25 % av hela sektorn inom dessa tre områden.
Från och med den den 8 december utökas nätverket i och med att Linnéuniversitetet går med i nätverket.
–Med Linnéuniversitetet får vi en starkare röst, både nationellt och i Bryssel via vårt gemensamma Brysselkontor. Vi kan även utöka samarbetena och samordningen av våra verksamheter, till exempel utveckling av pedagogik, gemensamma doktorandkurser och nätverkande inom gemensamma utbildningar, säger Mats Viberg, rektor för BTH, som i år är ordförande för nätverket.
Syftet med samarbetet är att gynna studenterna och exempel på fördelar är att lärosätena samarbetar när det gäller att utveckla pedagogiken vid digital undervisning, ett högaktuellt ämne idag. Inom specialistsjuksköterskeutbildningen planerar lärosätena att samarbeta när det gäller VFU-placeringar (verksamhetsförlagd utbildning) samt att erbjuda studenterna olika aktiviteter över länsgränserna.
Lärosätena samarbetar även på forskningssidan till exempel när det gäller EU:s ramprogram för forskning och innovation. Nätverket har även som mål att verka för gemensamma frågor i en regional, nationell och internationell kontext där lärosätena kan göra skillnad och bidra till ännu bättre och starkare regioner.
För mer information, kontakta BTH:s rektor Mats Viberg via e-post: rektor@bth.se Läs mer om Lärosäten Syd på: https://larosatensyd.se/
*Lunds universitet, Malmö universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Sveriges Lantbruksuniversitet samt Blekinge Tekniska Högskola.
Den 18 januari deltar Professor Erik Renström, tillträdande rektor för Lunds universitet från årsskiftet, vid en digital policykonferens. Konferensen – Knowledge for a Better World: The need for Sustainability and Collaboration in a disruptive age– organiseras av norska universitetet NTNU, Elsevier och nätverket UnILiON. Nätverket UnILiON samlar alla lärosäten med ett Brysselkontor, där Lärosäten Syd är medlem.
Konferensen kommer att vara en möjlighet att diskutera de bidrag som universitet gör genom forskning, innovation och utbildning för hållbar utveckling, och hur framtidens modeller för detta ser ut. Erik Renström deltar som talare vid en av panelerna då Lunds universitet valts ut som ledande inom området internationellt klimatarbete (FN:s globala mål nummer 13).
