Horisont Europa – mycket forskningspengar att söka

EU:s nya ramprogram Horisont Europa är generösare än någonsin. Det omfattar drygt 95,5 miljarder euro för europeiska forskare och innovatörer att dela på. De ­första utlysningarna har öppnat och resten öppnas löpande under de kommande sju åren. 
– Det är dags att förbereda ansökningarna för nästa omgång nu, tycker Caroline Sundberg, EU Policy Officer vid Lärosäten Syds Brysselkontor.

Kommissionen beskriver det nya ramprogrammet som en evolution snarare än en revolution. För även om man indexreglerar det nya från det senaste, Horisont 2020, så är det en betydande ökning av summan pengar. Caroline Sundberg förklarar det med en stark lobbying och politisk vilja.
– Det har varit ett stort tryck från forskarvärlden att vilja vara en del av projekten. Och kommissionen har lyssnat och knutit an kriterierna till de globala målen, klimat och hållbarhet, säger hon.

Virus- och vaccinforskning

En annan förklaring till det höjda totalanslaget är pandemin – mycket pengar är avsatta till virus- och vaccinforskning och samhälleliga konsekvenser av en smittspridning.Lundaforskarna är av tradition duktiga på att söka och erhålla anslag som handlar om excellens och grundforskning, exempelvis från Europeiska forskningsrådet, ERC och Marie Sklododowska-Curie, MSCA. Men LU är inte lika bra på samarbetsprojekten som kräver konsortier med andra europeiska lärosäten och industrin. Här finns det mycket mer att hämta. Lund är intressant, menar Caroline Sundberg, och uppmanar forskarna att använda sig av personalen på Brysselkontoret.
– Vi finns här för forskarna, för att hitta mer information såväl som matcha med partners vid andra lärosäten, säger hon.

Ett planeringsbidrag

Före sommaren lanserade Region Skåne ett planeringsbidrag för att öka och bredda antalet skånska samarbetsprojekts­ansökningar till Horisont Europa. Planeringsbidraget går att söka av forskare vid något av lärosätena i regionen som vill koordinera ett samarbetsprojekt.
– Det tar ju tid att skriva ansökan, så därför är ännu ett tillgängligt planeringsbidrag välkommet, tycker Caroline Sundberg.
Horisont Europa skiljer sig inte så mycket från det tidigare ramprogrammet, Horisont 2020. Precis som det förra har mer medel avsatts för industrisamarbete och innovationer och nyttiggörande av forsknings­resultat. Caroline Sundberg kan dock urskilja fyra nyheter:
•     Ett euroepiskt innovationsråd, EIC, finns nu på plats för att ytterligare stimulera europeisk innovationskraft.
•     De globala målen inom Agenda 2030 har fått en ökad betydelse med fokus på att möjliggöra att de uppnås.
•     Ett genusperspektiv genomsyrar programmet med krav på jämställdhetsintegrering, jämställdhetsplaner och jämställda forskarlag.
•     Fem missioner för en starkare koppling mellan EU:s forskning och innovation och samhällets behov har lanserats. Dessa missioner är inom klimatanpassning, cancer, markens tillstånd och livsmedel, klimatneutrala och smarta städer samt friska hav, kust- och inlandsvatten.
– Missionerna är till skillnad från traditionella samarbetsprojektet målstyrda med en tydlig deadline för när det önskade resultatet ska vara uppnått, säger Caroline Sundberg.

FSI i Lund

Hon och hennes kollega i Bryssel, Rickard Eksten, tillhör sektionen Forskning, samverkan och innovation, och i Lund finns den del av sektionen som kan hjälpa till med mer praktiska ting kring forskningsansökningarna.
– Kontakta Forskningsservice för mer information om aktuella utlysningar och vilket stöd som går att få. Genom dem når man också oss i Bryssel.

Porträtt på kvinna.
Caroline Sundberg arbetar på Lärosäten Syds Brysselkontor. Foto: Melinda Szabo

Denna artikel publicerades i Lunds Universitets Magasin – LUM, den 7 oktober 2021

Brysselkontoret stärker engagemang i viktiga nätverk

Sedan 1 juli är Brysselkontoret, genom Caroline Sundberg, co-lead för arbetsgruppen Science & Education for Society i vårt Brysselnätverk ERRIN – European Regions Research and Innovation Network.

Sedan tidigare är även Brysselkontoret co-lead för ERRINs Policyarbetsgrupp, genom Rickard Eksten.

Detta engagemang i vårt viktiga nätverk ERRIN ger Lärosäten Syd ytterligare synlighet bland aktörer i Bryssel, samt fler möjligheter att öka vår profil, bättre bevaka policy och främja samarbeten med europeiska partner.

Webbinarium om det Europeiska utbildningsområdet

Sedan 2017 har det Europeiska utbildningsområdet (EEA) varit en högt prioriterad fråga på EU:s policy agenda. Vad det innebär för EU:s medlemsstater och svenska lärosäten är något som växer fram progressivt, en kommunikation efter en annan från Bryssel.

En förståelse för hur lärosäten påverkas och påverkar den fortsatta processen är en grundförutsättning för att bevara det kollegiala medbestämmandet och institutionella autonomin. Så, vad är det Europeiska utbildningsområdet? Vad innebär det och hur styrs det? Vad är koppling till Europauniversitetsinitiativet? Vilka kopplingar finns mellan utbildningsområdet och det Europeiska forskningsområdet (ERA)? och hur kan det enskilda lärosätet påverka dessa pågående och framtida agendor?

Under två timmar bjuder Lunds universitets Rektor in till ett informativt samtal om det Europeiska utbildningsområdet. Sophia Eriksson Waterschoot, direktör vid EU-kommissionens direktorat för utbildning, ungdom, idrott och kultur med ansvar för ungdomsfrågor, utbildning och Erasmus+, och Agneta Bladh, regeringens särskilda utredare för internationaliseringsutredningen, är inbjudna av rektor Erik Renström för att samtala om EEA ”The European Education Area” och dess betydelse för Lunds universitet.

Ladda ner agenda (PDF)

Registrera dig för webbinariet